Detta är en blogg

Detta är en blogg är ett ställe förvirrade själar kommer till för att läsa om en annan förvirrad själs olika vedermödor i dagens samhälle. Varning utfärdas för att det blir en smula cyniskt och en smula misantropiskt ibland.

Wednesday, November 12, 2008

Tanter på Frölunda Torg

Det finns en hel del tanter som jag irriterar mig lite smått på, men på Frölunda Torg så har de samlats, för att göra livet surt för alla. Det handlar om alla möjliga sorter av förvirrade tanter som springer runt och gör störande saker, men det går att generalisera ner dem till några olika kategorier.
  • Den roliga tanten: Detta är en tant som gärna skojar till det lite, men ack så fel det kan gå. I somras på jobbet så tömde jag en container bredvid Frölunda torg och hamnade i konversation med ett prima exemplar av den roliga tanten, jag körde vid tillfället en sopbil där det står någt om att vi inte kör på olja, för att uppmana folk att sopsortera, vilket tanten fann fullt med humor, den efterföljande konversationen gick som följer;
    • - Höhö, om den inte går på olja, vad går den då på, vatten eller? Höhö. (Samtidigt som hon tittar på sina tant kompisar)
    • - Gas (Svarar en ganska trött sopgubbe, samtidigt som jag tänker "Jävla Göteborgare")
    • Höhöhö, va? (Tanten börjar titta sig förvirrat omkring)
    • Gas, det är en gasbil. (Jävla göteborgare)
    • Höh va? (Tanten börjar nu se lite förstörd ut)
    • Det är en gasbil, den går på naturgas. (Jävla göteborgare)
    • Så den går inte på bensin? (Tanten tittar bedjande på sina tantkompisar, detta gick inte som tanten tänkte sig och tantkompisarna tittar bort med förakt i blicken)
    • Nej, det är lite därför reklamen säger vad gör. (Jävla göteborgare, Victory is mine, Mohahahahaha)
    • Mummelmummelmummel. (Tanten går tillbaka till sina tant kompisar med huvudet böjt i skam)
Jävla göteborgare.

  • Lite kaxiga tanten: Den lite kaxiga tanten är lite småmystisk på mer än ett sätt. Mitt möte med den lite kaxiga tanten skedde en vacker sommardag på väg hem från jobbet, solen sken, alkisarna skrålade och världen var en ganska så trevlig plats. Mina visioner krossades ganska så snabbt av uppdykandet av den lite kaxiga tanten. Helt plötsligt hörde jag en kommentar som gicknågot i stil med "Nämen är det Ferdinand som är" (Jag har en näsring ifall nån undrade). Jag vänder mig om, med efter det att jag hör Ferdinand och den lite kaxiga tanten tystnar och slår snabbt ner blicken för vända sig åt sina tantkompisar. Jag fnissar lite för mig själv och fortsätter gå. "Nämen är det Ferdinand som är ute", jag vänder mig om och samma beteende upprepas från den lite kaxiga tanten. Jag tittar lite frågande på tantens kompisar, vilka helt plötsligt blir väldigt intresserade av sina skor.(Mohahaha victory is mine, tänker jag) Men min lycka varade inte länge, det var bara ett slag i den långa kampen mot tanterna. När jag vänder mig om för att fortsätta gå hör jag "Nämen är det Ferdinand som är ute och går." Tyvärr viker jag runt ett hörn precis i samma veva, så jag anser slaget förlorat. Den lite kaxiga tanten vs Oskar 1-0. Bajs.
Anledningen till att jag kallar henne den lite kaxiga tanten, är för att det finns olika typer av kaxiga tanter, nästa kategori heter nämligen;

  • Den jättekaxiga tanten: Detta är en något jobbig tant. Ibland när man kör lastbil så kan det hända att man står lite ivägen. Lastbilen är mellan 8-10 meter lång, så det är inte så konstigt att man står ivägen ibland. Speciellt om man räknar in att göteborgs samtliga vägar är gjorde för leksaksbilar. Ibland stöter man på filurer som inte har riktigt lika stor förståelse för det. Dessa kallas för den jättekaxiga tanten, finns oxå i manlig version och går då under namnet asperger-gubben. Mitt möte med den jättekaxiga tanten på Frölunda torg var inte så dramatiskt i jämförelse med mitt möte med den jättekaxiga tanten på Såggatan, där jag blev beskylld för att sprida ebola. Men det jättekaxiga tanten på Frölunda torg, var lite roligare. Jag och min kollega tömde soporna på ett ställe och hennes bil stod ivägen. Vilket är helt förståligt hon hade ju varit på kvartersbutiken och köpt ett paket cigg som hon inte orkade bära från parkeringen. Att det stod 15 st 800 liters sopkärl ( de är ganska stora) utställda på tömningsdagen är ingenting att reflektera över, låtom oss ställa bilen frmaför dom, medan jag går in och tar en kaffe och röker lite. Min kollega som inte riktigt besitter mitt stoiska lugn, lackade ur lite smått och hängde sig på tutan, vilket fick tanten att gå ut på balkongen och skrika på oss, att hon minsann skulle komma när kaffet var klart och om det inte passade herrarna så skulle vi använda den där runda saken som kallas för ratt och köra runt. Så min kollega fortsatte att tuta, och då kom hon ner och skällde på oss, med kaffekoppen i högsta hugg och ciggen i den andra. Tyvärr var konversation allt för stor för att kunna återge, men den innehöll klassiska förolämpningar som "- Gå och klipp dej" (vilket var spännande då min kollega är helrakad), "-Sopgubbe" (Really, really, vilket scoop, en riktig överraskning), "- Du kommer aldrig åstadkomma nåt i ditt liv med den attityden" (Jaså minsann), och som grädden på moset, förolämpningen som fick min kollega att bryta ihop fullständigt "- Snopphuve" (hmmm, gå och klipp dig, eller hur var det.)
Den sista tanten är en mycket spännande filur som vi stötte på en dag när vi käkade lunch på Frölunda torg av nån anledning, detta var inte en bra idé av flera anledningar b.la. maten men mest för att vi stötte på;

  • Läskiga rikskuponger tanten: Jag har fortfarande lite mardrömmar om läskiga rikskuponger tanten, fast det kan ha haft nåt med maten att göra oxå. Läskiga rikskuponger tanten köpte sig en öl och kom och pratade med mig och min ärade kollega, tilläggas bör är att vi brukar äta lunch vid tio halv elva tiden, och hon var inne på sin sjätte öl, som hon betalade med rikskuponger. Med andra ord så var hon lite smått berusad och hade massa rikskuponger. Hon började med att berätta om vilken fin soppåse hon hade slängt tidigare under dan. Det var en hemköps påse. Sen berättade hon vad som hade legat i den, vi var förstås helt i extas över möjligheten att få lyssna på en full tant som beskriver sina sopor. Hon frågade oxå om vi hade sett den. Det hade vi inte. Sen efter ett tag så började hon bli lite mer personlig, eftersom hon kände att vi nog kunde bli kompisar. Så då började hon prata om sin soppåse på toan. Jag och min kollega fick väldigt bråttom och bestämde oss för attvi nog var tvugna att börja jobba igen, så bara för att vara snäll så följer hon efter oss till lastbilen och fortsätter att prata om sin soppåse på toaletten och vad som fanns i den. Läskig läskig tant. Euw.
Detta var allt för idag. Nästa nominering kommer att handla om ämnet dokuspåadeltagare som irriterar mig.

1 Comments:

Anonymous Anonymous said...

hahahahahaha! lova att säga till om ni träffar några fler intressanta avarter till tanter. hillarious.

10:38 AM  

Post a Comment

<< Home